Snart dags för radonmätning

Är din ventilation tillräcklig? Eldningssäsongen är den bästa tiden att mäta radon och ventilationen avgör ofta om halterna är ofarliga eller skadliga.

Radon är en osynlig och luktfri gas som kan tränga in i fastigheter både från marken och från vissa byggmaterial, framför allt från blåbetong som användes fram till mitten av 1970-talet. I Sverige klassas omkring tio procent av markytan som högradonmark. Trots omfattande forskning och tydliga rekommendationer är problemet fortfarande underskattat. 

Radonhalten mäts i becquerel per kubikmeter luft. Gränsvärdet i Sverige är 200 Bq/m³ men i många fastigheter, såväl bostäder som skolor, kontor och industrilokaler, uppmäts betydligt högre nivåer. Problemet förvärras av att endast en liten andel av fastighetsägarna känner till sina radonhalter. Detta innebär att tusentals människor dagligen vistas i fastigheter där radonhalten är förhöjd. Radon märks inte i vardagen men det kan orsaka allvarlig ohälsa och bidrar varje år till hundratals fall av lungcancer. 

Ventilationens roll i radonhus
- Ventilationen är det som har störst inverkan på radonhalten och i fastigheter där luftomsättningen är låg kan radonhalten snabbt komma upp till ohälsosamma nivåer.

- Balanserad ventilation är ofta den mest effektiva lösningen eftersom den förhindrar undertryck i byggnaden. Undertryck ökar risken för att markradon sugs in genom sprickor, rörgenomföringar och otätheter.

- Förbättrad frånluft kan i vissa fall vara tillräckligt, särskilt om radonet främst kommer från byggmaterial.

- Radonsug eller radonbrunn kan behövas när markradon är den största källan men även då är ventilationen avgörande för att få en hållbar lösning.

Mätning och uppföljning
Det enda sättet att få en säker bild av radonhalten är att mäta. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar mätningar i minst två månader under eldningssäsong eftersom radonhalterna varierar med temperatur, vind och ventilationsförhållanden. För fastighetsägare är det viktigt att se mätningen som en återkommande del av fastighetsförvaltningen. Radonhalten kan också förändras över tid, exempelvis efter ombyggnationer eller på grund av sättningar som skapar nya sprickor.

Förutom att vara en fråga för privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar är radon också en central arbetsmiljöfråga. Arbetsgivare är skyldiga att se till att arbetsplatser inte har för höga radonhalter. Detta gäller kontor, skolor, förskolor, vårdlokaler och industrier. 

Källa: Strålskyddsmyndigheten